Viceland

Konst, kultur och samhälle...

Magazine som talar om kultur, konst, samhälle och kuriosa.

Lite juridisk allmänbildning

Hur går det till från det att någon kanske begår ett brott, till att denne någon sitter i fängelse? Upphör allt, bara polisen har lyckats låsa in någon i fängelse? Ungefär som det händer i de tjuv-och-polis-filmer vi tittar på TV, eller i bio-salonger? Tyvärr börjar endast rättsprocessen "tjuven" har satts bakom lås och bom. Och det är inte ens säkert att den personen stannar kvar där, eller får några andra konsekvenser. Så hur går det till? Låt oss beskriva ett scenario där vi reder ut rättsprocessen. Här tar vi hjälp av www.domstolen.nu.

Så kan en rättsprocess gå till

  • Du begår brottet
  • Låt oss säga att du stjäl någonting värdefullt från ett företag. Tyvärr går det inte så bra, utan du blir upptäckt.

  • Den du stulit från anmäler
  • Företaget väljer att anmäla dig för stöld.

  • Polisen tar reda på om brott kan styrkas
  • Det första polisen gör, är inte att "ta reda på sanningen", alltså om det faktiskt har hänt, utan om det går att bevisa, att det har hänt.

  • De inleder en förundersökning
  • Om polisen tycker att det går att bevisa att det har hänt, till exempel om det har funnits vittnen, fingeravtryck och annan teknisk bevisning på att du har stulit från företaget, inleder de en förundersökning om det misstänkta brottet.

  • Förhör genomförs
  • Du blir förhörd av polisen, vittnena förhörs, de som kommit på dig med teknisk bevisning förhörs.

  • Gripen? Anhållen? Häktad? Vad är skillnaden?
  • Om polisen har tillräckliga bevis som de tror kan fälla dig i domstol, väljer åklagaren att åtala dig i domstol. I så fall blir du gripen. Då tar polisen in dig till förhör på nytt. Då kan polisen tvinga dig att stanna högst i 12 timmar. Om de vid förhöret anser att du ska stanna kvar hos polisen, blir du anhållen. Har de bevis som kan styrka att du eventuellt är skyldig kan de tvinga dig att stanna i maximalt fyra dagar. Efter de fyra dagarna måste domstolen bestämma om du ska häktas. En häktningsförhandling sker och då tas ett slutgiltigt beslut om häktning.

  • Åtal i domstol
  • Om åklagaren har blivit övertygad om att du är skyldig till brottet, väljer hen att väcka åtal i en domstol.

    Vilka domstolar finns det?

  • Tingsrätt
  • Alla brott som går till åtal, tas först i tingsrätten. Alla straff behöver inte en domstol, ibland kan en domare bestämma ett strafföreläggande i mindre kriminella fall, som ett litet brott; snatteri. Då får man bara böter. Här kan man ha olika förhandlingar, vanligtvis kallade rättegångar.

  • Hovrätt
  • Det är hit alla som är missnöjda med tingsrättens dom kan överklaga. Det är inte givet att du FÅR ta upp något i hovrätten. Här är det hovrätten som bedömer om det är värt att ta upp en överklagan, eller om du har någon ny bevisning som inte har tagits upp i tingsrätten.

  • Högsta domstolen
  • Hit överklagar du även hovrättens dom. Här är det ännu svårare att överklaga då Högsta Domstolen beviljar rätt till rättegång först om det kan kan bli en prejudicerande dom, alltså en dom som juristerna är oense om, och som Högsta domstolen vill pröva för att domen ska kunna bli vägledande för andra domar inom samma område.

    Specialdomstolar

  • Arbetsdomstolen
  • Marknadsdomstolen
  • Mark- och miljödomstolen
  • Hyresnämnden
  • Arrendenämnden
  • Migrationsdomstolar
  • Tryckfrihetsdomstolar
  • Patentsbesvärsrätten
  • Försvarsunderrättelsedomstolen
  • Förvaltningsrätter

    I tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen avgörs mål som rör det civila samhället. Men även Sveriges förvaltningsmyndigheter har egna domstolar, där myndigheterna kan prövas om deras maktutövning har gjorts på rätt sätt. De domstolarna heter:

  • Förvaltningsrätten
  • Kammarrätten
  • Högsta förvaltningsrätten
  • 4 nov 2017